Hej,

Vi har under de senaste veckorna haft en fototävling i Träffpunkten.

Nu har bidragen lämnats in och jag har framkallat dem.
Måste tillägga att alla har gjort ett super bra jobb och bidragen är super fina!

Samtliga bidrag finns i cafeterian så kom hit och rösta på det bidrag du tycker är finast.

Om ni inte har sett detta tidigare så måste ni verkligen se det!

http://www.youtube.com/watch?v=CvQBUccxBr4

Hur kan det vara så svårt att särskilja mitt och ditt, visst att det nästintill stavas likadant men det har stor skillnad!

Idag när jag kom till jobbet så hade det under natten varit inbrott (igen vill säga)!

Varför och vem är den stora frågan, men speciellt varför!
Det finns inget av något stort ekonomiskt värde att ta.
Choklad och havrebollar verkar dock ha stort stöldvärde!

Jag kan ta att någon eller några gör inbrott för att sätta sig ner och äta eller ta med sig godis och läsk.
Men det jag verkligen inte kan förstå är all denna förstörelse som inte har någon nytta alls!
Att lämna både kyl och frys vidöppna över natten, vilken resulterar i att jag får ta fram den stora svarta säcken och kasta allt... Just den biten kan jag inte få in i mitt huvud!

Denna mat som bara är att kasta skulle mätta flertalet uteliggare här i Sverige, det skulle mätta barn som inte har det lika bra som oss i Sverige!
Så än en gång, till vilken nytta???

Bristen på respekt skrämmer mig, jag tror ofta gott om folk tills motsatsen bevisas.
Ni som har gjort detta mot mig, mot min arbetsplats och speciellt mot de barn och ungdomar som dagligen vistas hos oss.
Ja er har jag totalt tappat respekten för, ni skulle aldrig få min tillit och jag skulle säkerligen aldrig sträcka ut en hjälpande hand om så behövdes.
Men måste också tillägga att jag inte önskar er något ont!
Önskar dock att ni läser detta båda en och flera gånger, tänker efter och frågar er själva om hur ni vill bli bemötta från er omgivning.

Jag hoppas och tror att ni någon dag får er en tankeställare, ångrar er och aldrig gör om det.

Ett "litet" brott leder ofta till fler snedsteg och en dag är det inte längre värt det.

Ta hand om er alla andra!

Bilder som talar för sig själv...

Som ni alla kanske har förstått så gillar jag att baka, men det vore kul att veta vad ni gillar mest!

Kommentera gärna med era favoriter och önskemål om kommande bakning.

Här nedan lite av mina egna favoriter:

Äppelkaka

Kladdkaka med rårörda hallon

4sorters chokladmoussetårta med färska jordgubbar

Blåbärspaj

Sommartårta med jordgubbar och blåbär

Chokladmoussetårta med marsipanblommor

Frozen Strawberry cheescake, min absoluta favorit

Oreocake

Nu är det länge sedan jag bloggade och enbart för att de har varit alldeles för mycket annat att göra, som helt enkelt har behövts prioriteras.

Mycket har hänt sedan sist och mycket kommer att hända framåt i tiden!

Det har varit inbrott i cafeterian, menyn har gjorts om ett par gånger, planteringen är i full gång men framför allt så är sommaren nära nu.

På gång i Träffpunkten är den uppskattade Fototävlingen, lappar sitter uppe för anmälan och jag hoppas att så många som möjligt vill vara med.

Som ni alla vet så kommer vi också som förra året ha en Lokaltävling i Dressyr den 14juni.

Vi eftersträvar därför så många funktionärer som möjligt för att vi ska kunna genomföra detta.

Lappar sitter uppe i ridhus och stall så se till att skriva upp ditt namn så gör vi detta gemensamt!

Nu utlovar jag också att jag ska börja blogga ordentligt igen men kommer inte enbart bli om cafetria och Träffpunkt utan också sådant som jag själv sysslar med.

Ha det bra allesammans

Kan nog snart inte förneka längre att saknaden av hästarna börjar bli allt mer påtaglig. 

Tiden bara springer iväg och det var snart 3år sedan jag tog beslutet att göra mig av med min senaste häst. 

I början finns det ett stort tomrum men som mer och mer försvinner, man roar sig med annat och finns en massa ledig tid att fylla. 

Ganska så snart förstår man inte alls hur man överhuvudtaget hann med att ha häst, vara i stallet 7dagar i veckan samtidigt som man hade ett helttids jobb, som man dock hade lika mycket övertid på som en vanligt heltidstjänst. 

Hur hann man med allt? 

Gjorde man något annat än att jobba och vara i stallet. 

Fasiken jag hade ju till och med hjälp någon dag eller några dagar i veckan, men då var jag ju med för det mesta iallafall för att hjälpa till från backen istället!

Sedan skulle man ju även ha stalltjänst för att få ha hästen stående på pappas gård. 

Men tiden går och så byter man jobb, till ett jobb i en cafeteria...Liggandes i ett ridhus på en ridskoleanläggning. 

Bra tänkt Anne-Lie, stå och se hästar hela dagarna! 

Ja helt plötsligt fick man tillbaka suget att skaffa häst igen... 

Det kostar massa pengar, det tar en massa tid och du har inte längre någon fritid alls. 

Nu låter jag negativ men försöker nog intala mig själv att det inte är något bra alternativ!

Men sanningen att tala så är det värt varennda krona och minut man lägger ner, man får tillbaka det i så mycket. 

Även om varje dag med häst absolut inte är rolig, du möter motgångar som kan hålla i sig i månader. 

Helt plötsligt släpper spärrarna och i samma stund som det händer så glömmer du också bort att du någonsin har haft en motgång. 

Du älskar den här varelsen och du prioriterar enkelt bort allt som heter ledig tid. 

Det är snöstorm, 30minus grader men du tar dig till stallet iallafall, det finns inget alternativ. 

Du har ett djur som kräver skötsel 7ddg i veckan, 365dagar i veckan. 

I samma veva som du skaffar dig en häst finns inte längre något som heter ligga hemma och vara sjuk (för jag hoppas att du själv inte heller svälter dig själv eller sover i din egna avföring). 

Som sagt finns mycket som inte är så attraktivt med hästarna men de stunder du finner glädje i gör det värt varennda motgång. 

Kan du dock inte ta en motgång så bör du nog se dig efter en annan sport eller hobby :). 

Skrönan säger att för att bli en bra ryttare så ska man ramla av 100ggr först. 

Att hålla på med hästar ses som en glamour sport även fast verkligheten är något helt annat, du står dagarna i ända i hästskit täckt i lera...

Det är tidiga mornar vilken dag på året det än gäller och du kan även behöva sköta nattskiftet om en häst blir dålig. 

Att åka i backen hör till och något man måste få känna av med jämna mellanrum för att inte bli rädd för att åka av. 

Sedan är det bara att hålla tummarna för att man inte slår sig sönder och samman... 

Men som sagt har man en gång börjat med hästar så är det svårt att sluta, oavsett hur mycket man får stå ut med alla dom gånger mellan de gånger det går bra. 

Kort skrivet...vill man ha lite problem så skaffar man häst :)